Olivia Möller

Jag tänker inte skriva hur ledsen och besviken jag är för att Sverige just spelat sin sista match i EM. Jag tänker inte heller skriva hur Sverige kämpade och kämpade och faktiskt förtjänar en plats i kvartsfinalen. Jag tänker definitvit inte skriva hur synd det är om Sverige som bara kom på tredje plats i grupp D. Skulle jag skriva allt det här, skulle det vara lögn alltihopa och lögner kommer man aldrig långt på. Därför kommer jag att skriva sanningen, som jag ser den. Sverige gjorde inga mål, vilket inte är så konstigt med tanke på att deras målchanser verkligen lyste med sin frånvaro. Svenskarna verkade redan från start underskatta ryssarna, som fick spela precis som de ville redan från början. Ryssland spelade ett spel som jag faktiskt beundrar. Att de orkar springa så kopiöst hela matchen igenom! I varenda anfall sprang alla med och i varenda försvar fanns alla där för att hjälpa varandra att inte låta Sverige få så mycket som ett försök till en målchans. Det kallar jag team-work! Sverige är helt enkelt inte värda en kvartsfinalplats, efter deras rent av usla anfallsspel. För det var verkligen under all kritik. Försvarsspelet okej, med en Mellberg som aldrig ger sig, men när alla inte har den inställningen blir det alldeles för lätt för motståndarna att göra mål...

Klart att det svider i mitt svenska hjärta, men mitt sinne är för smart för att deppa över en sådan här sak. Här tar mitt sportsliga jag över och hjälper mig att tänka realistiskt. Sverige skulle ändå inte vinna mot Holland i kvarten och ännu mindre vinna EM-guld. Det krävs inget geni för att konstatera något så uppenbart. Visst, man kan vara optimist och säga att Sverige visst skulle kunna vinna mot Holland. Jodå, i en perfekt värld skulle Sverige kunna göra det, men inte i våran realistiska verkligehet. Äh, varför analysera sönder den här tanken när Sverige redan är utslaget och det faktiskt är Ryssland som ska möta Holland på lördag. Efter matchen jag just sett så har Ryssland garanterat en större chans att vinna än vad Sverige skulle ha haft, men jag tror ändå att Holland drar det längsta strået. De har trots allt varit relativt överlägsna hittils i detta EM. All is relative, relative...

Nu när Sverige har åkt ut, kan jag på allvar börja stödja mitt hjärtas andra lag, España. De kan behöva lite extra stöd utifrån, då spanjorerna inte verkar intressera sig nämnvärt för sitt landslag. I Spanien är det istället klubblagen som får all kärlek och sen finns det inte mycket kvar åt landslaget. Så jag ger med glädje bort resten av min fotbollskärlek (den som Sverige skulle ha fått om de tagit sig vidare) åt Spanien. Nu är det deras tur att visa sig värda ett EM-guld... ¡VIVA ESPAÑA!

Qué tengáis una buena noche... Abrazos Olivia.