Olivia Möller

Idag ska jag göra något riktigt tjejigt. Jag ska inte skriva om sport eller träning, vilket jag ju oftast gör här. Istället ska jag lägga upp ett inlägg med snudd på töntvarning. För det är bra att vara lite töntig ibland, inbillar jag mig, för att inte behöva vara så vuxen och mogen jämt...
Jag står för allt jag skriver här, så även idag. Därför tänker jag nu erkänna vilka män som jag är lite småkär i på ett eller annat sätt, hihi. Så, här är de 12 hetaste männen just nu, utan inbördes ordning...

Dagens fysiska ansträngning: Cykel 30 på Sportlife City - Domkyrkan. Instruktör: jag.
Dagens pass var alltså mitt allra första egna, bortsett från det jag fick akutvikariera på strax efter grundtbildningen... Då var jag ju inte förberedd, så det räknas knappt, även om det gjorde mig till Årets Nykomling på Sportlife(!).
I första uppvärmningslåten fick jag lite smått hjärnsläpp på vad jag skulle säga och shit, tänkte jag för en sekund. Men det löste sig och talet kom igång bättre lagom till andra uppvärmningslåten, som för övrigt är en mycket behaglig låt att cykla till. Sen är den ju bra också och det är ju en fördel.

26 av 30 cyklar var upptagna när klockan visade 11. Helt okej för att vara såpass tidigt på en vardag. På det stora hela är jag nöjd med mitt "riktiga" premiärpass, men det finns MYCKET som kan bli MYCKET bättre.
Ännu känner jag mig ganska ovan vid att sitta på ledarcykeln.
Ännu känner jag mig mycket tryggare när stången, vikterna, brädan och mattan gör mig sällskap på scenen.
Ännu känner jag dock entusiasm att utvecklas och bli bättre på att instruera Cykel. Det känns tryggt i sig.

Det kan hända att jag är lite för hård emot mig själv, för det fanns en del positivt också. Deltagarna verkade ju trots allt nöjd, glada och svettiga, även om  jag inte fick chansen att prata med dem efter passet, då de allihopa rusade till Coren. Sedan fungerade musiken jättebra och jag höll mig till det jag hade tänkt, rent koreografimässigt.
Nästa chans att utvecklas får jag redan på torsdag, då Emil gav mig första tjing att vikariera på hans Cykel 45 i Frölunda. Mål: att varje deltagare ska ta med sig något positivt från den där Olivias pass.

Jag testade förresten nya mobilens kamera nyss, bara för att testa om den är något att ha. Det tycker jag nog allt att den är, för den har faktiskt 3,2 megapixel...



Location; Olivia's giant, extraordinary, fabulous room... NOT.

PEACE & LOVE / O.

Många välbekanta ansikten hade tagit sig till min och Lindas lunchpump på Backaplan idag. Alltid lika roligt att se. Jag tror att åtminstone K. och A. har varit på alla min pass, varje måndag! Helt galet, men fantastiskt roligt! Förutom dem så var det ytterliggare 19 deltagare. Absolut godkänt för att vara lunchpass. Mycket pumpenergi och glädje, som vanligt när det vankas BODYPUMP™, vilket gjorde att jag orkade de där 22 kilona jag nu kör på ben. Jag kunde ju inte "gå tillbaka" när jag en gång utmanat. Jag vill ju så gärna åt de där märkbara resultaten snabbare; starkare och snyggare ben i detta fall. Min stolthet och envishet gör att jag inte skulle kunna fega ur, när jag vet att jag en gång klarat någonting. Knappast.

Min mobil strejkade förresten rejält idag. Jag tror att det var SIM-kortet som var lite skadat, sedan dess ofrivilliga bad i Stickys damtoalett... Ändå beundransvärt att det fungerat så bra hittills, även om mobilen totaldog vid det tillfället.
Efter att i cykelsalen ha cyklat igenom mitt Cykel30, eftersom jag ska vikariera på City imorgon kl 11, hämtade jag först upp pappa vid tysklandsterminalen, lämnade honom på Saltholmen för att sedan köra vidare med destination 3 Media center i Frölunda Torg. Snackade med en trevlig kille där som först fixade nytt SIM-kort helt gratis (kostar egentligen 250 spänn!). Eftersom jag kunde förlänga abonnemanget med ny mobil osv., så fixade jag även en ny sådan. Lisas gamla Nokia har gjort sitt även i mitt hem, kände jag. Jag betalar ju inget extra för den nya telefonen, utan samma fasta månadspris (69 kr) som innan. Därför tyckte jag inte att det var något att hålla på. Jag behövde och ville ha en ny telefon, så det känns skönt att det är fixat nu. En sådan här blev det...



Nu ska jag sätta näsan i utbildningsmaterialet från grundutbildningen i Cykel. Behöver fräscha upp minnet, för nu är det dags att ta tag i Cykeln på allvar. Det ska bli otroligt roligt och spännande... ¡mañana!


And when I wake, I'm right here by your side to feel your heart beat in and out of time.

I torsdags tränade jag BODYBALANCE™ för första gången. Jag kände igen en del övningar från Yoga, som jag testat en gång innan, eller närmare bestämt Poweryoga. Passet var både skönt och jobbigt. Skönt att sträcka ut stela muskler av allt pumpande den senaste tiden. Det var högst nödvändigt! Jobbigt var det för att det innehöll mycket mag- och ryggträning och även rätt komplicerade balansövningar. Men känslan efter passet var mestadels skön och jag kände mig stärkt på något vis. Bodybalance känns som en ypperligt komplement till pump och cykel och jag ska försöka att klämma in ett sådant pass i träningsschemat med jämna mellanrum. Det behöver min kropp, känner jag. Helst en gång i veckan. Synd bara att veckan bara har sju dagar som sällan räcker till, till alla träningsformer jag vill utöva.

I fredags var det dags för BODYPUMP™ ute i Kållered igen. En extra deltagare jämfört med förra gången, dvs. 43 stycken. Helt makalöst egentligen, på en fredag eftermiddag. Visst, folk vill väl panikträna innan helgen, men ändå... Beundransvärt.
Passet förflöt relativit smärtfritt, förutom att dagens fokus var utmaning. Lite extra vikt på någon muskelgrupp för snabbare märkbara resultat var det ja... Hmm, jag utmanade ju nyss på biceps, hallå eller!  Men jag kan ju knappast säga det till deltagarna, att jag utmanade faktiskt förra veckan. Självklart inte, så med lite eftertanke så bestämde jag mig för att lägga på två extra kilon på ben. 20 kg blev 22 kg. Det kändes men ohjo, det gick!

Lördag betydde MRL (mage, rumpa, lår) på Backaplan, då jag lovat att så gärna följa med Pauline som ville testa på det och alltså träna gratis. Sportlife har ju som sagt haft Öppet Hus i veckan. Stackars Sarah skulle också följa med, men dagisbarnen har ju smittat ner henne, stackarn... Himla föräldrar, som lämnar sina barn på dagis med feber!
Jag hade nästan glömt hur roligt det är med MRL! Såklart spelar ju instruktören en stor roll, men i lördags var hon kanon. Sofia och jag tränade MRL varje fredag under sista gymnasieåret och i lördags kom det över mig hur mycket jag saknar att göra det med henne. Väldigt mycket. It's a shame everything come to an end...

Bara en månad kvar till BARCELONA! Eller faktiskt mindre än en månad... Jag ser fram emot resan väldigt mycket, dock med skräckblandad förtjusning. Kanske inte så konstigt när vi ska vara i där i hela tre månader, när jag som längst varit utomlands i två veckor... eller?


Jag bara måste ge en STOR eloge till Frölundas nyförvärv John Pohl som inte kunde ha presenterat sig på ett bättre sätt i igår. I sin första match i frölundatröjan så gör han matchens första mål och dessutom det avgörande målet i förlängningen, som gav den underbara segern till Frölunda! Kändes nästan hopplöst ett dag när det förlorade återigen, mot Djurgården i torsdags. Hemma dessutom, men hoppet lever igen nu! Kan vi vinna mot HV71, kan vi vinna SM-guld. Inget snack om saken.

James Morrisons skiva är annars minst lika bra som hans första. Herrejösses, vad han har frälst mig med sin fantastiska musik och texter. Track of the day får bli en av de bästa låtarna från nya plattan; Please Don't Stop The Rain.

Feeling like you've got no place to run, I can be your shelter 'til it's done. We can make this last forever, so please don't stop the rain.

Stort tack till dig som orkat läsa ända hit ner! Jag önskar dig en mysig söndagkväll och sedan en vecka fylld med glädje! Bamsekramar / O.

Igår var det min tur att laga mat igen. Mamma behövde inte ens fråga, utan det var helt på mitt initiativ. Återigen letade jag efter någonting relativt nyttigt, men framför allt gott. Jag surfade runt och hittade Kassler Africana med paprikaris. Det fick det bli till onsdagsmiddag. Resultatet blev väldigt bra. Enkelt, men ändå otroligt gott! Fräscht också, med de olika tillbehören (ananas, mandarinklyftor, melon, tomat och Mango Chutney). Mums1.

Annars experimenterade jag lite med frukosten idag. Ofta blir det att jag äter liknande frukost varje dag, så jag ville testa något nytt för omväxlings skull. Havregrynsgröt ploppade då upp i mina tankar, vilket jag inte ens gillar särskilt mycket. Men det är nyttigt, man står sig länge på det och genom att piffa till gröten lite kan det nog bli riktigt gott, tänkte jag. Jag blandade fiberhavregrynen, vatten och linfrön och värmde detta i mikron. Under tiden hackade jag några frysta jordgubbar som jag lade på gröten tillsammans med lite banan, keso, cashewnötter och solrosfrön. Mums2.

Idag är tanken att jag ska testa BODYBALANCE™ för första gången i mitt liv. Det är ett utav Les Mills åtta, förkoreograferade, program och är en blandning av  Yoga, Tai Chi och Pilates. Låter detta som jag? Absolut inte, men jag måste se till att bli av med stelheten, orsakad av väldigt mycket BODYPUMP™-träning på senaste. Åtminstone reducera stelheten och framförallt "sträcka ut" musklerna litegrann, vilket som sagt behövs. Därför ska det bli spännande att testa balance idag och se om det kan vara något för mig.




Nu börjar hungern göra sig påmind. Vilken tur att det finns god mat kvar sedan igår, som bara väntar på att bli uppäten. Happy thursday!

Jag har kommit fram till en sak idag. Just nu följer jag för många serier än vad som är sunt. Sju stycken. Tack och lov har vissa av dem uppehåll då och då, så just nu följer jag "bara" fem. Man måste ju ha ett liv också, men när det livet är lite jobbigt är det skönt att fly till seriernas världar. Om bara för en kort stund, för att bli involverad i andras intriger och på så vis glömma sina egna problem. För mig är det lite det som är tjusningen med serier, att man nästan känner sig som en del av deras världar, så olik sin egen. Men att bli för involverad, t.ex. i de mest romantiska och perfekta relationerna, kan nästan förstöra tjusningen när jag inser att... jag vill också ha. Bättre att fly till drömmarnas värld då... Jaja, här är i vilket fall som helst världarna som jag tar min tillflykt till vecka efter vecka...


Favorit bland dem? Svaret är enkelt; Grey's Anatomy, bästa serien som någonsin gjorts. Enligt mig.
På tredjeplats hittar vi Dirty Sexy Money, som jag mest följer för att det är svårt att bara sluta se en serie som man följt ett tag. Egentligen är den inte superspännande, men jag vill ju ändå veta vad som händer i den världen.
Resterande fem ligger på en delad andra plats.

Jag hade planerat att se hockeyn på Canal+ denna afton. Så blev det inte, då ett sms ändrade mina planer. Snälle Staffan, som själv inte kunde gå på matchen ikväll, erbjöd mig två biljetter, vilket händer med jämna mellanrum. Grymma platser i Scandinavium, helt gratis. I'm a lucky girl.
Det som är lite svårt är bara vem jag ska fråga när jag väl får biljetter. Förstavalet är enkelt; min kära vän Mathias, som jag vet alltid uppskattar att gå på hockey med mig. Jag ringde alltså honom först, men på grund av plugg inför slutprov imorgon så kunde han inte följa med, även om han väldigt gärna ville. Han hade till och med tvingats att skippa träningen för att kunna plugga, så hockey var inte något alternativ liksom. Tråkigt, eftersom vi inte träffas så ofta och hockey är ett ypperligt tillfälle att få göra just det. Next time, Mathias. Next time.

Nu kommer det svåra... Vem är nummer två på listan? Ingen självklar faktiskt, då hockeyintresserade vänner inte växer på träd. Efter en liten stunds betänketid beslutade jag mig för att ringa Sarah, som ju aldrig har varit på en hockeymatch! Alltså var det på tiden att hon fick göra det ikväll och hon var förvånansvärt nöjd efter sin första hockeyupplevelse. Hon tyckte att det var riktigt roligt och hon tackade så mycket för en underbar kväll. Jag är jätteglad att hon följde med och fick känna på Scandinaviums underbara atmosfär. Visst, kanske inte fullt så undebar när det osar förlust där inne, men det gjorde det sannerligen inte idag! Efter fem raka förluster var frölundaspelarna riktigt på hugget från första nedsläpp idag. Dock hade de förbaskat svårt att sätta puckarna och när Södertälje tog ledningen sjönk hoppet om att äntligen bryta förlustsviten. Hoppet steg visserligen snabbt igen när allas vår (iallafall min) älskade Fabbe kvitterade redan efter knappa minuten efter SSKs mål. Tomi Kallio blev sedan något av en matchvinnare, då han satte de andra två målen. Det sista i tom kasse och plötsligt fylldes hela arenan av en ljuv doft av seger... En seger som inte kom en dag för tidigt. De va la gôtt änna! (Goa Gubbars målbanderoll, haha...)

"Vi vill se Frölunda, Frölunda, nu strider vi för 3 poäng!" ... och välkommen tillbaka säger vi till #30, Jonas Johnsson, som efter att ha lagt skridskorna på hyllan gjorde comeback idag. En mycket uppskattad sådan. Kvällens match blev han 600:e i Frölundatröjan. Det är värt en gigantisk applåd och ett rungande WOW!


Dröm sött nu, alla. Det kommer jag garanterat att göra. Något annat vore ju märkligt efter en sådan här lyckad kväll. Godnattkram / Olli.

... att James Morrion har släppt ny platta??? Eller ny och ny, den släpptes ju redan i oktober. Jag förstår verkligen inte detta, eftersom han är en av mina största musikidoler. Jag älskar verkligen hans musik; hans underbara röst, ljuvliga texter och lagom souliga sound. Jaja, i vilket fall som helst är jag väldigt glad över att jag nu har tankat hans nya album Songs For You, Truths For Me. Här är ett skönt smakprov i form av låten Broken Strings, med Nelly Furtado. Varför kommer han aldrig till Svergie?



Igår pump-vikarierade jag på Frölunda-anläggningen och i ärlighetens namn kände jag mig lite seg och en liten gnutta omotiverad. Även det godaste av ting kan det bli för mycket av ibland. Det är nog så och fjärde pumpen på sju dagar är med största sannolikhet förklaringen i detta fall.... men de känslorna byttes snabbt ut när salen fylldes med 40 personer som verkade peppade och glada över att avsluta veckan på bästa sätt. Jag fick tillbaka motivationen, återupptäckte hur underbart fantastiskt roligt det är med BODYPUMP™ och glömde med ens bort hur jag hade känt innan passet. Passet gick kalasbra och förutom lätt ömmande muskler, så kände jag mig pigg, fräsch och motiverad inför dagens "standardpass" på Backaplan. Dock är det inte längre mitt standardpass, eftersom platschefen Linda ville ha tillbaka det efter 2,5 års frånvaro från Bodypumpen. Idag teamade vi eftersom hon vill ha lite stöd i början. Det gick jättebra och det var grymt roligt! Hela 38 deltagare hade knallat upp till Stora Salen (med kapacitet för 55). Det höga antalet för att vara lunchklass berodde lite på att vi har Öppet Hus på Sportlife den här veckan...

... så ta nu chansen att gratis prova på alla gruppträningsformer inklusive gymmet! (...och glöm för allt i världen inte mitt pass i Kållered 16.30 på fredag!)

Igår besökte jag Kållered-anläggningen för första gången. Mycket fräsch måste jag säga. Jag har ju tagit på mig vikarie-pass där tre fredagar i rad och igår ägde alltså det första rum, i Sal A med kapacitet för 59 deltagare. Fram till igår var varenda plats uppbokad(!), men så fullt blev det inte alls till slut. 17 stycken kom väl på att de hade annat att göra. Men 42 bodypumpsugna själar en fredag eftermiddag efter tuff jobb-/skolvecka är väl inte så illa pinkat?

Efter lite om och men blev jag vän med stereon, vilket inte alltid är så lätt när man kommer till ny en anläggning. Alla ljudanläggningar har ju sina fix och trix som måste till för att få dem att fungera som man vill. Igår lyckades jag, skönt det. Receptionen informerade mig om att behöva trycka många gånger på Play, för det startar inte alltid på bara ett tryck. Jag gjorde som jag blev tillsagd och ur högtalarna kom uppvärmningsmusiken; Just a perfect day, drink Sangria in the park and then later when it gets dark, we go home...

Bodypump-pass nummer fyra denna vecka äger rum imorgon i Frölunda, den anläggning som jag har närmast till. Först är det dock instruktörsmöte på Backaplan  som gäller, tidigt... Frågan är vad jag ska sysselsätta mig med däremellan, till klockan 15.30? Jag kommer väl på något. Träffa Emma kanske, om hon har kryat på sig från sin ögoninflammation. I hope so.

Nu står middagen på bordet hemma hos mormor so I better go. Peace / O.

Idag har jag lagat mat till min kära familj. Mamma gav mig det uppdraget, eftersom hon tycker att det inte bara är hennes ansvar, det där med middag. Det skulle inte vara rättvist. Det händer dock inte alltför ofta att jag tar på mig det ansvaret; att se till så att maten står på bordet varje dag. Visst, jag hjälper henne alltid med maten när jag är hemma, men det krävs ju planering också. Vad ska vi äta idag? Vad ska vi äta imorgon? Vad behöver vi handla? Så, att jag letar upp ett recept, inhandlar vad som behövs och sedan lagar detta, minst en gång i veckan, är inte alls för mycket begärt = dagens insikt.

Så... vad skulle jag laga? En mycket bra fråga, som visserligen skulle få ett svar snabbare än väntat. Mamma tipsade om Arlas hemsida, så jag surfade dit och började leta efter något lättlagat och relativt nyttigt. Det dröjde inte särskilt länge tills jag hittade något av intresse; Morotspasta med kräftor blev det därför till middag denna torsdagkväll.



En fettsnål rätt, eftersom minifraiche.
En fiberrik rätt, eftersom jag bytte till fullkornstagliatelle.
En nyttig rätt, eftersom morötter och kräftstjärtar (plus att jag lyxade till det med räkor också).
Inte minst var den en väldigt god rätt som jag verkligen vill rekommendera!

Galet mycket pumpande denna veckan måste jag säga! Förutom vanliga passet (som jag för övrigt "förlorat" till platschefen nu på vårschemat) så blev jag uppringd igår med en förfrågan om jag kunde vikariera på Backaplan på lunchen idag. Mitt svar var ja, eftersom jag vill jobba så mycket som möjligt! BODYPUMP™ är ju trots allt bland det bästa jag vet... I mitt team på 28 deltagare fanns faktiskt många bekanta ansikten från mina måndagsklasser, så det var kul! Det är fantastiskt hur man kan få deltagarna att komma tillbaka om och om igen genom att gå in för att lära känna dem och på så vis få dem att känna sig välkomna. Inte mycket som slår den känslan; att det man gör har en mening...

Pump nummer tre och fyra var inplanerade sedan tidigare, då jag ska vikariera i Kållered på fredag och i Frölunda på söndag. Jag har aldrig satt min fot i Kållereds anläggning, så det ska blir mycket intressant och framförallt roligt! Som sagt är passet på fredag och redan i detta ögonblick, denna onsdageftermiddag, är alla 59 plaster uppbokade!! Dessutom fem av tio reservplatser. Tjeeena, vad grymt det kommer bli om alla bestämmer sig för att komma, vilket skulle bli nytt rekord för min del! Men nu ska jag kanske inte gå händelserna i förväg, men ändå... Jag menar, hallå liksom - 59 pumpsugna deltagare som vill träna BODYPUMP™ hos mig och på så vis avsluta en arbetsvecka på bästa tänkbara sätt innan en skön helg tar sin början, ¡fantástico!

Mycket träning betyder mycket mat; mycket kolhydrater att ladda depåerna med och såklart mycket protein för att bygga upp musklerna som ju faktiskt bryts ner när man tränar. Alltså massor av mat till mina muskler så att de orkar med 4 dagars pumpande, vilket om sanningen ska fram är mer än vad som rekommenderas på en vecka... Men mitt nya aminosyratillskott och lite nya bars från Gymgrossisten kommer imorgon, så med det tillsammans med mycket mat kommer kroppen förhoppningsvis klara av en tuff träningsvecka alldeles utmärkt.

Lite cykel har det ju faktiskt blivit i veckan också. I måndags körde jag igenom mitt eget cykelpass och igår teamade jag med Emil på hans pass på City. Det var väldigt roligt måste jag säga och jag känner mig grymt laddad att börja köra själv nu. Tack Emil för att jag fick vara med på ditt pass och inspireras.

Jag skulle bara vilja uppmärksamma två NHL-svenskar, som båda har sina rötter i Frölunda. Först och främst Henrik Lundqvist, min största hockeyidol. Utan honom hade Rangers inte legat 8:a i den totala NHL-tabellen just nu. Go Rangers! Go King Henrik!
Den andra är Loui Eriksson som är näst bäste svensk i målligan just nu, med sina 21 mål på 40 matcher. För mig känns det som att han har varit mer eller mindre osynlig sedan övergången till Dallas. Nu har han äntligen fått igång målsrutan på allvar och det är ju grymt härligt att se!



Frölundas förmåga att fostra sådana här världsspelare, nu i NHLs toppskikt,  är en av anledningarna till det är mitt hjärtas lag.

Idag har jag utmanat mig själv på mitt pump-pass! Det var dagens fokus; jag uppmuntrade deltagarna att utmana i någon muskelgrupp där de länge kört med samma vikt. Varför? Jo, för snabbare resultat och för att just utmaning också är en av Bodypumpens "hörnstenar". Den muskelgrupp jag kände att jag skulle kunna utmana i utan större problem var biceps... and so I did. Jag har tänkt på det länge, men kanske varit lite för feg för att lägga på de där två extra kilona på stången. Men i just min situation är det bättre att vara lite feg och fortfarande ha en perfekt teknik. För som instruktör måste jag ha den perfekta tekniken och den kan lätt börja svikta om man lassar på med för mycket vikter. Men idag gick det vägen! Tekniken satt där den skulle, alltså perfekt, trots att jag under 3:39 minuter lyfte 9 kg istället för vanliga 7. Samtidigt som jag försökte ösa energi över de 23 deltagarna (inget nytt rekord, I know)... Jag klarade i varje fall 9 kg galant, så 9 kg blir det väl i fortsättningen också? Ohja.

Vilket pisseväder det har varit idag! Det var inte speciellt kul att köra bil över Älvsborgsbron i storm och ösregn må jag säga. Inte alls stabilt när  vinden, med vägens stora vattenmängders hjälp, tog tag i bilen så att den "skakade till" rejält. Inte kul, men jag lever.
Linda och jag skulle ju teama idag egentligen, men eftersom hon fortfarande inte känner sig helt kry så fick jag köra själv, igen. Även om jag "bara" hade 23 deltagare så kändes det väldigt bra idag, för dels var det många välbekanta ansikten och dels verkade de glada och nöjda! Det blev dock lite extra svettigt eftersom jag värmde upp i cykelsalen innan passet och cyklade igenom låtarna till morgondagens teamning på City. Även efter passet knallade jag upp till Backaplans cykelsal och cyklade igenom låtarna igen, plus mitt eget 45/60 pass som jag nu har satt ihop! Iallafall musiken till ett pass och den fungerade finfint att cykla till. Ännu ett steg närmare ledarcykeln.

Träna hårt, vänner! / O.

Lägenhet och flyg är bokat. Nu finns det ingen återvändo. Barcelona, here we come.

Lördagskvällen betydde utgång till BLVD, men först lite "förfest" hos min gamla klasskompis Tommy. Efter att inte ha sett honom sedan studenten, träffade jag honom av en slump på PC förra veckan och han insisterade i att vi skulle komma hem till honom igår. Oväntat möte må jag säga, men mycket trevligt! Så mi amor Sarah y yo begav oss först till Linné, med förhoppningar om en lyckad kväll och det blev den absolut! Dansa med vänner står högt upp på min lista över Sådant Som Gör Mig Glad.

Imorgon är det dags för BODYPUMP™ igen. Just nu är det bara 11 bokade, men så brukar det som sagt se ut kvällen innan. Det är många som kommer dit och bokar sig precis innan passet. Förhoppningsvis blir det så imorgon också och jag hoppas att förra veckans deltagarantal (32) krossas återigen, haha...
Det är meningen att Linda ska vara med och köra, men hon mår inte riktigt bra fick jag veta idag. Jag hoppas verkligen att hon mår såpass mycket bättre imorgon kl 11.30 så att vi kan teama.
Jag ska förresten få vara med och cykelteama med Emil på tisdag. Det ser jag fram emot! Det är verkligen dags att jag sätter igång med att instruera cykel, för nu har jag knepat ihop musik till ett pass ju! Snart sitter jag där framme på ledarcykeln, var så säkra.

Dagen har mestadels ägnats åt att fixa och trixa inför vår kommande Barcelona-tripp. Lägenheten är äntligen bokad och klar, information ivägskickad osv., men man ska ju komma dit på något sätt också. Förslagsvis med flyg. De fyra gånger jag har varit i Barcelona har jag flugit direkt med Ryanair - 2 h 45 min, grymt praktiskt. Vad som hänt med dem nu vet jag inte, men de flyger uppenbarligen inte till B. längre. Istället bokade vi med Lufthansa den 23 februari, som inte flyger direkt till B., utan mellanlandar i München. Hela resan tar 5 h 15 min, alltså nästan dubbla tiden. Men vad gör det när vi får leka spanjorer i tre månader i vår absoluta favoritstad? Sarah, Emma och jag... och Emmas Jens också såklart. Det gör ingenting.

Sen ska ju jobb fixas också, men hur det ska fixas är en mycket bra fråga... Jag har surfat runt lite på internets stormande hav idag i hopp om att hitta något av värde gällande ämnet, men vågorna tog mig inte riktigt dit jag ville. Har blivit tipsad om ett delvis svenskt företag där nere som jag iallafall har tänkt att skicka mitt CV till. Mitt spanska CV har jag därför också lagt tid på idag för det behövde kompletteras. BODYPUMP™-instruktör på gymmet Sportlife i Göteborg under hösten/vintern 2008 osv. osv. ...

Det kanske låter som att jag har varit en riktig datanörd idag, men så är inte alls fallet. Eftersom vi har fått hemskickad en extra skivstång helt gratis (efter att pappa skickat bild på den förstas leveransskador, dock utan nedsatt funktion) så insisterade mamma i att jag skulle introducera henne för BODYPUMP™ idag. Tanken var alltså att vi skulle pumpa framför BP-dvdn i vardagsrummet. Det var lättare sagt än gjort kan jag säga! Trots att vi fick samsades om mina vikter fick min kropp sig en rejäl genomkörare, mest tack vare att vi huvud och mun fick jobba konstant för att få stackars mamma att göra rätt. Ojoj, det blev en större utmaning än vad jag trodde. Men jag ska försöka att inte vara så hård, för mamma har aldrig hållit i en sådan skivstång. Jag hoppas att mamma kan bli vän med den så småningom. De behöver nog bara tid att lära känna varandra.

Sängen hägrar, men först en varm dusch innan jag kryper ner under duntäcket...

Sleep tight, amigos!

Istället för att ta mig till Sticky och lyssna på Elefant, som delar av min vänskapskrets och min lillasyster gjort (helt emot lagen), så tog jag mig till Sportlife Frölunda och Emils Cykel 45. Jag kände inte alls för ett svettigt, knökfullt Top Floor, med galna Elefant-fans. Been there, done that.

Det var nästa två månader sedan jag körde spinning senast, då jag jobbat mycket här hemma och inte haft tid till andra pass än min egen pump. Men nu ska det bli ändring på det! För det kändes underbart gött att cykla igen och näst intill ta ut sig till max... Synd bara att jag glömde pulsklockan. Det hade varit skoj att veta medelpuls osv...
Majoriteten av deltagarna röstade fram vilken musik vi skulle cykla till - 90-talsdisco. Inte alls min favoritgenre, men det fungerade faktiskt bra att cykla till. Speciellt E-Type, som ju alltid fungerar galet bra att träna till. Han har verkligen lyckats med att skapa perfekt träningsmusik, den där långhårige mannen.

För övrigt fortsätter mina deltagarantal att stiga, eller iallafall vara mycket högre än i början. Visst, det är nytt år med nya löften om träning, men man går väl inte tillbaka till ett pass om och om igen om man inte tycker att instruktören är bra? Inte jag. I vilket fall som helst så bestod mitt BODYPUMP™-team i måndags av 34 personer, inklusive mig själv. Det är mer än godkänt för att vara lunchklass kan jag säga...
Det var tänkt att jag skulle teama med självaste platschefen, Linda, men hon hade gått och blivit sjuk så jag fick köra hela passet själv. Det har jag ju gjort förr, så det var inga problem alls. Vi laddar för att teama på måndag istället - SKOJ!! Det blev dock lite mera utmaning för mig i måndags, då det dessutom var tre personer på passet som aldrig testat BP i hela sitt liv. Välkomna till Bodypumpens underbara värld - enjoy!

Återigen konstaterar jag för mig själv att jag inte är någon springa-på-morgonen-människa. Visserligen var klockan 12.30 när jag drog på löparkläderna och stack ut, men då hade jag bara varit vaken i drygt en timme. Alltså hade jag bara ätit frukost, bestående av 2 knäckebröd med räkost och ägg och en liten banan... och vatten såklart. Det låter kanske konstigt, men jag känner mig verkligen märkbart starkare när jag springer framåt eftermiddagen/kvällen. Jag har mer krut i benen och "jämnare" andning... Vad det kan bero på är svårt att säga. Kanske är det all energi jag fått i mig under hela dagen som gör att jag känner mig så mycket starkare. Tjeeena, vad beroende av mat jag är ändå... men det är ju å andra sidan alla som tränar mycket. Annat vore konstigt. Äta bör man, annars... ja, nånting.

Mamma skulle också ut och springa förut och hon föreslog, med viss tveksamhet, att vi skulle springa tillsammans... för det hade ju varit kul, eller du kanske springer på redan från början? Vi kan ju börja springa lite lugnt tillsammans iallafall. Svar ja, jag springer på redan från början, men jag tyckte ändå att hennes förslag lät trevligt, så vi sprang dryga kilometern tillsammans och först när vi kom ner till Slingan la jag i en högre växel. Jag satte på spellistan Träning i iPoden på hög volym och drog ifrån. Det märktes på pulsen kan jag säga... och kändes i benen och inte minst i de satans benhinnorna.
Min foot-pod mätte dagens löprunda till 4,27 km, vilken jag sprang på 23 min. Medelhastighet 5,27 min/km och maxhastighet 3,54 min/km - troligtvis slutspurten "i mål"... Pulsen var näst intill vansinnigt hög hela rundan och klockan här visar 182 i medelpuls samt 192 i maxpuls. Wow, vilken kondition! NOT. Jag skyller på att jag helt enkelt inte är någon springa-på-morgonen-utan-riktig-mat-människa. Dock förnekar jag inte att det är grymt skönt, sett till resten av dagen. Man kommer ju igång och känner sig allmänt pigg och fräsch.

Drog förresten in till stan på kvällen och träffade Sarah och Emma. Vi kunde helt enkelt inte vänta längre med att boka lägenhet i Barcelona. Vi måste få frid i själen. Nu har vi bokat - nu börjar friden sakta men säkert infinna sig. Nu återstår bara att boka flyg, söka och få jobb och inte minst komma på bästa lösningen på hur fyra personer + deras ägodelar ska kunna leva och få plats på 45m2 i tre månader. Utan att fullständigt gå varandra på nerverna. Det löser sig, som Jason skulle ha sagt.

 

Idag kom jag fram till att jag var lite less på bloggens utseende. Inget att hänga i granen liksom... Så jag bestämde mig för att ändra den lite. Eller ja, ganska mycket blev det väl till slut. Visstvisst, det är mycket färg, but I like it 'cause change is good.

Efter att ha sett JVM-finalen mellan Sverige och Kanada inatt (från och till, då det var rätt svårt att hålla sig vaken) och sedan jobbat 10 timmar idag är jag helt tom i skallen och har för tilfället inget vettigt alls att skriva om här. Men 12 bilder säger mer än 1000 ord, så jag tillämpar det språket istället, bildspråket. Kanada vann för femte året i rad. Sverige borde ha vunnit och brutit deras förbannade segersvit. Change is good!

Jag kan mycket lite om hemsidor osv. och fascineras av andra som lyckas göra sina så fräcka. Visserligen är jag ganska nöjd med hur jag lyckats få min blogg att se ut, med tanke på att jag har såpass lite kunskap och relativt litet intresse för att försöka lära mig. Igår gjorde jag dock ett försök att snygga till den lite, framför allt överskriften, och efter att ha mekat lite med den blev jag rätt nöjd med resultatet. Konstigt nog vill bloggen inte ändra utseende trots att jag har sparat ändringarna, men det kanske tar sin lilla tid. Börjar dock blir något otålig...

En av de saker gällande hemsidor som jag klurat på är hur man får med ett YouTube-klipp i ett inlägg. Idag ska jag göra mitt första seriösa försök, efter att ha läst om hur man gör. Jag delar därför med mig av Kanye West's Love Lockdown från hans nyaste platta 808s & Heartbreak. En platta som jag laddade ner igår och har lyssnat på idag. Den är helskön faktiskt, speciellt den här låten.



Det verkar som jag lyckades, haha!

Jag har ju helt glömt bort att visa min grymma julklapp! Precis ett sådant här BODYPUMP™-set önskade jag mig, alltå "de riktiga grejerna" från Nya Zeeland. När jag surfade runt på nätet hittade jag endast en återförsäljare i Sverige, till privatpersoner. Alltså inte helt lätt att få tag på... Det är exakt denna utrustning vi har på Sportlife - Don Oliver Fitness Equipment (Patent Design). Nu slipper jag använda morfars gamla, sletna och mer eller mindre antika skivstång när jag pumpar framför Bodypump-dvdn här hemma. De nya grejerna fungerar hur bra som helst och jag är så otroligt glad för dem! Lätt den bästa klappen - tack mamma och pappa!

Ihop med förrätten (räksalsa), bjöd jag mina gäster på en drink. Närmare bestämt en vild improvisation bestående av Malibu, Godmorgonjuice ananas/apelsin och Lemon/Lime-dryck (typ Sprite). Resultat - mycket god!

TACK TJEJER FÖR EN NYÅRSAFTON VÄRD ATT MINNAS!

Back/Gluteals/Hamstrings.

Tänkte att jag skulle bjuda på några bilder från Annicas och min Nyårspump på Sportlife Backaplan. Även om passet började redan klockan 11 igår förmiddags lyckades vi få full klass, dvs. 55 personer! Nyårsafton till ära hade vi klätt oss i finkläder och det kändes uppskattat! Mindre praktiskt, men otroligt kul! Annica; glansig, svart festblåsa. Jag; kort, svart volangkjol och glansigt, svart linne. Visserligen fuskade jag kanske lite genom att ha Craft-tightsen under kjolen, men det var nödvändigt! Så långt tänkte dock inte Annica och visade kanske lite mer än vad som var tanken, haha...
Eftersom Annica inte övat in hela 68:an och alltså inte kört hela själv än, så körde jag 6 låtar och hon 4. Inte mig emot, för 68:ans låtar rockar!

Efter passet körde jag vidare till Centralen där jag plockade upp Sarah, Pauline och Therése. Vi åkte vidare till Hemköp vid Långedrag och köpte jättemycket mat! Sen körde vi ner till Saltholmen och tog båten hem till mig. Vi 8 flickor, som vi blev till slut, lagade mat och mysade till det på familjens café/restaurang. Vår kväll blev lugn (iallafall till en början), social, trevlig och mycket lyckad. Det var vi alla överens om när vi tog farväl av 2008 och välkomnade 2009 med mousserande vin och många kramar!

Jag tror inte att jag hade kunnat avsluta år 2008 på ett bättre sätt.

Gott Nytt År, Alla!