La aventura sigue...
Nu, mina vänner, har halva tiden utav vår vistelse passerat utan att visste ordet av! 6,5 veckor av totalt 13 hade i torsdags sprungit förbi med en väldig fart. Spontant känns det som att det lika gärna kunde ha varit igår som vi satt på planet ner hit, men å andra sidan känns det inte så... När jag tänker tillbaka på allting vi har gjort och fått uppleva hittills och på människor vi har lärt känna, känns 6,5 veckor helt realistiskt. Framförallt när jag tänker på hur livet brukar se ut för mig hem-hemma, dvs. i Sverige, känns det som att det var två och en halv evighet sedan jag var där senast. Jag har ju skaffat mig ett liv här nu. Visserligen ett ganska slappt liv, men ett fantastiskt härligt liv. Tanken var ju att med lite tur kunna få någon typ av jobb, men det verkar som bekant smått omöjligt, det ska gudarna veta. Då kanske vissa tycker attt tre månader låter som en väldigt lång period till endast njutning, men vi har kommit fram till följande: Efter tre mycket tuffa och krävande år på gymnasiet (visst, det var tre roliga år också!), känner vi att vi är värda att njuta av vår absoluta favoritstad och allt vad det innebär. Det är helt enkelt ett sätt för oss att ladda upp energifattiga batterier inför det som komma skall till sommaren och vintern. För mig är detta en tidig semester, för jag vet att jag knappt kommer få någon sådan i sommar, då jobb på cafét kommer uppta det mesta av min tid. Till hösten är tanken att jag ska aktivera pluggdelen av hjärnan igen, då jag har sökt Spanska Grundkurs 2 på Universitetet, på heltid i en termin. För att hitta motivationen till att börja plugga igen så behöver jag få leva och njuta. Sist men inte minst är dessa tre månader ett utmärkt tillfälle för mig att få öva och bli bättre på spanska, då mitt mål ju är att en dag kunna prata det flytande. Att få leva i språket var ju en av de största anledningarna till att jag åkte hit överhuvudtaget... och det är precis vad jag gör.
Sarah och jag tog en härlig strandpromenad häromdagen och det var mycket som fångade vår uppmärksamhet...
... och vi blev som små barn igen när vi fick syn på spindelnätet! Våra klätterinstinkter sa genast till oss att börja...
... lattja runt hejvilt i det stora nätet!
Istället för att sätta oss på sanden, gick vi ut på en slags stenpir. Vi hittade några stenar nära vattnet som såg inbjudande ut och bredde ut våra godsaker. För ett ögonblick fick jag känslan av att sitta hem-hemma på en klippa på Rävholmen, där jag spenderat många soliga sommardagar. Jag blundade och välkomnade känslan, men den försvann ganska fort igen när jag insåg att det här är nog snäppet bättre en Rävholmen; att sitta på en sten i Barcelona, med fötterna i Medelhavet.
¡Mi kycklingsallad es su kyckligsallad!
... gå på musikal! På onsdagkvällen besökte vi Barcelona Teatre Musical, för att beskåda och lyssna till La Bella y La Bestia. (Skönheten och Odjuret, för er som inte behärskar spanska språket särskilt väl.) Tråkigt nog var det strikt förbjudet att fotografera under föreställningen...
... men här får ni iallafall ett litet "smakprov" från YouTube.
Musikalen var helt underbart vacker. Om jag skulle beskriva den med ett ord skulle det vara gåshud.
Men så mycket mer än vad ögat ser, ser dom hos varann.
... leka åsna, bada fötterna vid strandkanten och ta fina kort med Paulines kamera. De hittar ni så småningom på Facebook!
Fina drinkar med fina flickor, det är livet... ♥
Sarah och jag fick i fredags den briljanta idén att göra vår egen Tortilla. Medan världens duktigaste Sarah hängde tvätt på terassen, var jag i full gång med att laga mitt livs första Tortilla, bestående av 9 ägg, 3 potatisar, 1 lök och salt. Resultatet blev kalasbra och kalasmumsigt och givetvis kommer det bli mer hemmagjorda tortillas!
Sarah och jag tog en härlig strandpromenad häromdagen och det var mycket som fångade vår uppmärksamhet...
... och vi blev som små barn igen när vi fick syn på spindelnätet! Våra klätterinstinkter sa genast till oss att börja...
... lattja runt hejvilt i det stora nätet!
I måndags hade vi en utav de absolut härligaste dagarna hittills. Sarah jag hade redan dagen innan bestämt oss för vad vi skulle hitta på; miniutflykt till stranden bortom Port Olímpic, med kyckligsallad! Vi snörade på löparskorna och knallade iväg, efter att ha förberett den mumsigaste kycklingsalladen ever...
Istället för att sätta oss på sanden, gick vi ut på en slags stenpir. Vi hittade några stenar nära vattnet som såg inbjudande ut och bredde ut våra godsaker. För ett ögonblick fick jag känslan av att sitta hem-hemma på en klippa på Rävholmen, där jag spenderat många soliga sommardagar. Jag blundade och välkomnade känslan, men den försvann ganska fort igen när jag insåg att det här är nog snäppet bättre en Rävholmen; att sitta på en sten i Barcelona, med fötterna i Medelhavet.
¡Mi kycklingsallad es su kyckligsallad!
Vi har ju haft fint besök från Sverige också! Vår underbara vän Pauline från Floda kom och besökte oss från måndag till fredag den här veckan. De få dagarna tillsammans med henne gick alldeles för snabbt, men vi hann ändå med en hel del trevliga saker, så som shopping, god mat, partajja, sola och...
... gå på musikal! På onsdagkvällen besökte vi Barcelona Teatre Musical, för att beskåda och lyssna till La Bella y La Bestia. (Skönheten och Odjuret, för er som inte behärskar spanska språket särskilt väl.) Tråkigt nog var det strikt förbjudet att fotografera under föreställningen...
... men här får ni iallafall ett litet "smakprov" från YouTube.
Musikalen var helt underbart vacker. Om jag skulle beskriva den med ett ord skulle det vara gåshud.
Men så mycket mer än vad ögat ser, ser dom hos varann.
Eftersom strandpromenaden är ett utav våra favoritställen, ville vi självklart att Pauline skulle få uppleva den. Fler än vi verkar ha den som ett favoritställe, då hela promenaden kantas utan hundratals människor. Den tanken för mig vidare till något jag konstaterat för mig själv ett oräkneligt antal gånger under vistelsen; att Barcelona är överbefolkat. Överallt kryllar det av människor, likt myror i en myrstack. Slutsats: Barcelona är helt enkelt en populär plats att vara...
... men i vilket fall som helst så hann vi under tiden...
... men i vilket fall som helst så hann vi under tiden...
... leka åsna, bada fötterna vid strandkanten och ta fina kort med Paulines kamera. De hittar ni så småningom på Facebook!
Fina drinkar med fina flickor, det är livet... ♥
Sarah och jag fick i fredags den briljanta idén att göra vår egen Tortilla. Medan världens duktigaste Sarah hängde tvätt på terassen, var jag i full gång med att laga mitt livs första Tortilla, bestående av 9 ägg, 3 potatisar, 1 lök och salt. Resultatet blev kalasbra och kalasmumsigt och givetvis kommer det bli mer hemmagjorda tortillas!
Förutom ovanstående aktiviteter har vi bland annat hunnit med att äta världens godaste pizza. Närmare bestämt tre gånger, på Al Passatore i det mysiga kvarteret Born. Vi har också varit på spansk bio för första gången i våra liv, Sarah och jag. Vi såg såklart en spansk film utan text; Mentiras y Gordas. Väldigt deprimerad film, som handlar mestadels om fest, droger, sex och relationer. På ett sätt har den ett bra budskap, då den får tittarna (åtminstonde mig) att äcklas på allt som har med droger att göra. Bra är kanske inte bästa sättet att beskriva filmen, men jag är ändå glad att vi såg den. Jag förstod det mesta som sades och det fick mig att känna att jag är nog duktigare på spanska än vad jag själv tror.
Avslutningsvis vill jag dela med mig av Sarahs och min favoritlåt just nu, som det sjungs flitigast på. Målet var att kunna hela texten utantill. Det målet är nu uppnått! Nu återstår det bara att lära oss koreografin... vår egen alltså, som det filas flitigt på och som snart är klar!
Avslutningsvis vill jag dela med mig av Sarahs och min favoritlåt just nu, som det sjungs flitigast på. Målet var att kunna hela texten utantill. Det målet är nu uppnått! Nu återstår det bara att lära oss koreografin... vår egen alltså, som det filas flitigt på och som snart är klar!
Igår fick vi Sverigebesök åter igen, utav Filip och Tommy! De ska spendera sin absolut första vecka i Barcelona och vi är glada att de är här. Imorgon kommer ännu flera vänner; Simon, John och Therése! Tjohoo, hela fem vänner från hem-hemma! Kan det bli mycket bättre än så? Tveksamt. Sarah och jag smider planer på vad vi ska hitta på med hela drösen för att de ska få en så minnesvärd och så lyckad vecka som möjligt. Nu är det hög tid att sätta planerna i handling! Mer om hur det gick i kommande inlägg, för nu ska vi iväg och ha the time of our lives...
Det är många jag saknar där hemma, speciellt er, min älskade familj! Som sagt har jag det fantastiskt bra här nere och känner mig som hemma, men nu har nedräkningen börjat. Nu är det bara 6 veckor kvar tills vi ses, men jag ska njuta av varje dag som är kvar här.
¡AMOR PARA VOSOTROS, LOS QUE QUIERO LO MÁS! ♥
Det är många jag saknar där hemma, speciellt er, min älskade familj! Som sagt har jag det fantastiskt bra här nere och känner mig som hemma, men nu har nedräkningen börjat. Nu är det bara 6 veckor kvar tills vi ses, men jag ska njuta av varje dag som är kvar här.
¡AMOR PARA VOSOTROS, LOS QUE QUIERO LO MÁS! ♥
Kommentarer
Trackback
