Say yes to life!
Tre vilodagar är inte okej. Eller jag menar "vilodagar". Jag har ju trots allt jobbat som en tok onsdag, torsdag, fredag. 15,5/12/7 timmar. Alltså inte alls någon vila egentligen. Däremot vila ifrån träning i tre dagar, vilket inte har hänt mig sedan... mycket långt bak i tiden. Men ibland kan kroppen behöva vila och jag vet ju hur mycket jag tränar annars, så ingen panik. Bara lite, för jag mår ju så fantastiskt bra av att träna. Abstinensen släcktes litegrann idag, efter MRLpasset på City. Passet var dock lite utav en besvikelse. Tråkig koreografi och en instruktör vars headset inte fungerade. Därför var det rätt svårt att hänga med, även om jag kört mycket MRL. Fick inget gött flyt i studsandet, mest pga. koreografin, men också eftersom musiken var alldeles för upp-pitchad. Jaja, alla pass kan väl inte vara lika roliga. Synd det, men nu vet jag ju iallafall vilket MRLpass jag inte ska gå på igen.
Innan passet parkerade jag bilen i Nordstans snordyra parkeringshus (pga. myntbrist) och begav mig sedan till Hemköp för att köpa mig en banan. Där såg jag ingen mindre än Jonas Johnsson, som knallade runt bland hyllorna med sin korg i handen. Självaste #30, som nyligen gjort en tacksam comeback i Frölunda!
Efter att lite försiktigt, av ren nyfikenhet, ha smygit efter honom (nördig som jag är när det gäller sportkändisar), ställde han sig bakom mig i kassan. Jag var sååå nära på att säga några väl valda ord, men fann dem inte just då. Det är lätt att vara efterklok, men jag ångrar att jag inte sa något i stil med gött att du är tillbaka, du behövs verkligen i laget. Kör stenhårt nu och lycka till!
Det hände fler spännande saker i Nordstan idag. "Festivalyran" var i full gång och på scenen just när jag strosade förbi satt Alcazar och blev intervjuade. Andreas Lundstedt svarade entusiastiskt på frågan om Alcazars chanser i Melodifestivalen; åh, jag hoppas att många gillar vår musik lika mycket som vi gör! Kändistätt i Nordstan idag.
Förresten så har jag precis avnjutit en Marabou Amigo. 100 gram slank ner med oroväckande fart. Men så är den ju gudomlig också. Choklad är nog min last i livet... Jo, det är det. Det har jag konstaterat allför många gånger, men så är det... och jag står för det. Jag älskar choklad.
Bild: Chokladbloggen.
Snälla, gå inte miste om denna galet underhållande film!
Innan passet parkerade jag bilen i Nordstans snordyra parkeringshus (pga. myntbrist) och begav mig sedan till Hemköp för att köpa mig en banan. Där såg jag ingen mindre än Jonas Johnsson, som knallade runt bland hyllorna med sin korg i handen. Självaste #30, som nyligen gjort en tacksam comeback i Frölunda!
Efter att lite försiktigt, av ren nyfikenhet, ha smygit efter honom (nördig som jag är när det gäller sportkändisar), ställde han sig bakom mig i kassan. Jag var sååå nära på att säga några väl valda ord, men fann dem inte just då. Det är lätt att vara efterklok, men jag ångrar att jag inte sa något i stil med gött att du är tillbaka, du behövs verkligen i laget. Kör stenhårt nu och lycka till!
Det hände fler spännande saker i Nordstan idag. "Festivalyran" var i full gång och på scenen just när jag strosade förbi satt Alcazar och blev intervjuade. Andreas Lundstedt svarade entusiastiskt på frågan om Alcazars chanser i Melodifestivalen; åh, jag hoppas att många gillar vår musik lika mycket som vi gör! Kändistätt i Nordstan idag.
Förresten så har jag precis avnjutit en Marabou Amigo. 100 gram slank ner med oroväckande fart. Men så är den ju gudomlig också. Choklad är nog min last i livet... Jo, det är det. Det har jag konstaterat allför många gånger, men så är det... och jag står för det. Jag älskar choklad.
Bild: Chokladbloggen.Igår kväll hade jag egentligen bestämt mig för att stanna hemma och bara ta det lugnt, efter mycket jobb i veckan. Jag tackade därför nej till utgång med Sarah och Therése. Vad jag dock inte kunde tacka nej till var gratis bio med Filip. Hemmakvällsplanen sumpades och jag ångrar det inte! Hur skulle jag kunna tacka nej till att "slippa" se Let's Dance med mamma och lillsyrran, när Filip dessutom erbjöd sig att hämta och lämna mig vid Saltholmen? Det fanns liksom inte. Han fick äran att välja film. Inte mer än rätt med tanke på hans "uppoffringar" för mig, hehe... Det blev Yes Man och hans val blev minst sagt lyckat! Ojojoj, vad jag skrattade. Mer än jag gjort på evigheter. Ett gott skratt förlänger livet, som det så fint brukar heta.
Snälla, gå inte miste om denna galet underhållande film!
Jag är fortfarande inne i ett underbart "James Morrison-rus"... I tried to reconcile but it never made a difference. You could cut the atmosphere with a knife, It was so tense and cold. And every time I tried to get a little closer to you, you got further and further away from me until you faded into the distance. Yes you did. There was nothing I could do.
This might be our only night. / O.
This might be our only night. / O.
Kommentarer
Postat av: Sarah
Åh den vill ja också se, älskar jim carrey! och choklad e ju också nåt man inte kan motstå:) thihi puss<3
Trackback
