Olivia Möller

I söndags blev det en riktig söndagsutflykt för vår del. Vi tog oss ner under marken vid vår metrostation Arc de Triomf, åkte till Plaza Catalunya, där vi bytte till någonting mer tågliknande som tog oss till ändhållplatsen - Avinguda del Tibidabo. Nu var vi väldigt långt upp och utsikten var fantastiskt vacker, men längre upp skulle vi och...

Uppe på Tibidabo står Jesus och vakar över Barcelona. Han sträcker ut armarna som om han välsignar hela den stora staden samtidigt. Kyrkan där uppe är otroligt mäktig och Sarah känner sig välkommen. Uppe på toppen finns även en nöjespark, men där kände vi inte för att roa oss. Så mogna är vi...
(Klickbara bilder)



Mina älskade rumskamrater Jens, Emma och Sarah, tar en skön paus på trappan. I solen såklart.


Vi var inte sena med att ta fram kameran så fort vi såg den underbara utsikten, över en underbar stad. Fast fotoobjekten är väl ganska underbara de också? Hihi.

YO Y MI AMOR; te amaré para siempre <3


(Klickbara bilder)
Barcelona är otroligt vackert och jag trivs här. Staden är mitt hem nu, åtminstone under tre månader. 25 maj åker vi hem-hem. Tre månader är tillräckligt lång tid för mig att få kalla denna underbara omgivning för hemma. For now. Kanske får jag kalla Barcelona för hemma återigen. Som det känns i hjärtat nu så är svaret ja, jag vill bo här igen. 


Mitt i smeten - där bor vi.


Jesus ville också vara med och posa med oss. Eller det var nog tvärtom. Ja, så var det nog. Vi ville posa med honom som har hela Barcelona under sitt beskydd.

För er som har undrat och undrat, kan jag nu informera om att jag har sökt jobb på sju ställen hittills. Hur många av ställena tror ni behövde folk? Ninguno (dvs. inget). Jag är inte alls förvånad med tanke på att jag hört från alla håll och kanter här nere att det är heeelt omöjligt att få jobb i Barcelona nu! Testa och sök till de svenska företagen M eller T, för de anställer "alla". Okej, tänkte vi. Då testar vi det. Tror ni det fanns några jobb där? Såklart det inte gjorde. Visst kan jag lämna mitt CV hos så många som möjligt och "sälja mig själv", men innerst inne känns det rätt lönlöst. Men det är klart, lämnar man ingenstans så får man absolut inget jobb. Lämnar man på många ställen finns en chans till jobb, om än väldigt liten... I'm not gonna stop looking, I promise. No terminaré buscar, os prometo.

Självklart hoppas vi på att få någon typ av jobb så snart som möjligt. Både för att ge extra näring åt plånboken och för att lära oss mera spanska. Får vi inget jobb får vi helt enkelt prata massa spanska ändå (tro mig, det gör vi redan!)  och fortsätta med det vi är allra bäst på - bara njuta av att vara här, leva livet och sedan bevara alla upplevelser i våra hjärtan. För alltid.

Save me from being confused / Kram O.